Det allra bästa är att göra något eget, att visa folk att man kan tillföra något, säger Adam Bayoumy, familjens äldste son och vice vd för bageriet.

Han talar av egen erfarenhet. Som barn såg han sina föräldrar, egyptiske pappa Emad och svenska mamma Karin, jobba uppåt 18 timmar om dygnet. Först bakade de knäckebröd i en lånad bagarstuga, så småningom kunde de ta över en nedlagd Konsumaffär i Hulån och göra om till bageri. De möttes av rasism och glåpord, men fick också support och kunde bygga ett livskraftigt företag.

En väg in

Artikelbild

| Pyramidbageriets grundare och vd Emad Bayoumy omgiven av dottern Anna Bayoumy, som studerar och jobbar i bageriet, och sonen Adam Bayoumy som är vice vd.

Vår familj har fått mycket stöd, inte minst lokalt. Men jag ser många invandrare som drivs av revanschlust och det måste inte vara fel: Det spelar ingen roll att omgivningen kallar en svartskalle, en dag kan retstickan vara svartskallens anställde, resonerar Bayoumy.

Harry Goldman, vd på Nyföretagarcentrum som finns i 215 kommuner, känner igen resonemanget. Han säger att företagande historiskt varit ett sätt för personer med utländsk bakgrund att ta sig fram i Sverige, där det ofta varit svårt att komma in på arbetsmarknaden. Och de senaste fem åren, då flyktingkrisen kulminerat, har nyföretagandet ökat rejält bland nya svenskar.

I dag är nästan var tredje person som startar bolag utlandsfödd. Motsvarande siffra för fem år sedan var 20-25 procent, enligt vår statistik, berättar han.
Viljan att starta eget är bra mycket högre i den här gruppen än hos genomsnittssvensken.
Artikelbild

| Nybakat knäckebröd på Pyramidbageriet i Dala-Järna.

Kär i råg

Utanför Pyramidbageriet vid landsvägen i Hulån i Västerdalarna vajar både den egyptiska och den svenska flaggan. Inomhus luktar det gott av nybakat knäckebröd, knådat efter en kombination av traditionella recept från både Dalarna och Egypten. Brödkakorna gräddas på linje, i finurliga vedeldade ugnar, i en anläggning som konstruerats och murats av pappa Emad Bayoumy.

Artikelbild

| Adam Bayoumy, vice vd på Pyramidbageriet i Dala-Järna, "matar" bageriets surdeg med mjöl. Surdegen kommer ursprungligen från pappa Emads släkt i Egypten.

Hans historia väcker många tankar. Emad Bayoumy hade bara gått i skola i några månader när han som sexåring tvingades börja jobba i familjens bageri i byn Batanun vid Nildeltat. Som tioåring blev han chef och 14 år gammal drev han sin morbrors bageri med 40 anställda.

I slutet av 1980-talet bakade han för sin morbror i Sharm el-Sheikh – en plats som då precis hade börjat locka turister. Den egensinnige Emad Bayoumy bosatte sig i en grotta och blev något av en lokalkändis, som den reslystna dalkullan Karin Bertils mötte på ett hotell. Paret blev blixtförälskade och gifte sig. Men när de väntade Adam 1989 lämnade Karin Bertils och maken grottan och flyttade till Dala-Järna.

Farsan blev helt fascinerad av svenskt knäckebröd, han såg att det liknade det traditionella egyptiska bröd som han själv bakat. Och så blev han kär i svensk råg, berättar sonen.

Klimp i famnen

Just då kommer Emad Bayoumy själv över tröskeln, iklädd bagarkläder.

Skriv om varför det är viktigt med mjöl av hög kvalitet, ber han efter att ha hälsat.

Så tar han själv över berättelsen och återger stunden då han insåg att han behövde en bit av sin släkts surdeg för att förfina det svenska knäckebrödet. Han sparade ihop till biljetten och reste hem till Batanun för att hämta klimpen.

Jag vågade inte släppa den, jag satt på flyget med den luktande degen i en plastpåse i famnen. Och jag var så rädd att de skulle stoppa mig, att de skulle tro det var sprängdeg, ler han.

I dag tronar surdegen, som "matas" med svenskt rågmjöl och vatten var tredje dag, i ett kärl i ett hörn av bageriet.

Vill integrera

Och trots att Emad Bayoumy i princip är analfabet har trebarnspappan lyckats bygga ett företag som omsätter tiotals miljoner kronor. Från att ha sålts från familjens gamla bil hittade de spröda knäckebröden till finkrogar i storstäderna och de stora butikskedjorna. I Hulån bakades dinkelbröd före GI-trenden och här får inte mjöl som inte är stenmalet komma genom dörren. Nyligen konstruerade Bayoumy ett högt torn i anslutning till ugnarna, där de runda bröden ska torka.

Pyramidbageriet har de senaste åren hunnit se både upp- och nedgångar. När bageriet gick som bäst 2011 sålde man för 40 miljoner kronor årligen, nu är man nere på drygt 28 miljoner. Men familjen ser ljust på framtiden och de integrationsprojekt som pågår i hemkommunen.

På sikt hoppas jag att vi kan ta in fler nyanlända i verksamheten. De behöver se att man kan bygga sig en tillvaro här och stanna kvar, säger Adam Bayomy.