Det är lätt att dra paralleller mellan A 7-området och Gråbo. Båda områdena bebyggs på kort tid när bostadsbristen är stor. I Gråbo byggdes drygt 1 700 lägenheter. På A 7-området blir de drygt 1 000, om man räknar in Kolgården och de andra kvarteren som byggts väster om Allégatan.

Skillnaderna mellan områdena är dock stora.

– Gråbo är ett klassiskt funktionsseparerat miljonprogramsområde, där man delade på gång- och biltrafik, säger stadsarkitekt Christian Hegardt.

Artikelbild

| Gotlandshem. Bygger nytt kvarter med 61 hyreslägenheter.

A 7-området är en renässans för den levande gatumiljön.

– Vi har arbetat mycket med att försöka skapa bra gatumiljöer, till exempel att lägga de större flerbostadshusen nära gatan. Det skapar mer känslan av att man rör sig i en stad, säger Christian Hegardt och tillägger:

– Vi vill att A 7-området ska få en tydligare koppling till stadskärnan och inte bli en isolerad enklav som miljonprogramsförorterna ofta blev.

Stadskänslan förstärks av att man på A 7-området bygger högre än tidigare i Visby. Gotlandshem har redan byggt ett sex våningar högt hus i kvarteret Adjutanten 3, och bygger ett nytt sexvåningshus i Adjutanten 1.

Artikelbild

| Start. Några områden börjar bli klara, medan andra ligger i startgroparna.

Samtidigt som stora hus mot gatan skapar ett levande gaturum ska kvarterens övriga hus bidra till att skapa en bra gårdsmiljö. För att nå det har kvarteren inte mer än maximalt ett 80-tal lägenheter, att jämföra med Gråbo där till exempel Stäven har 480 lägenheter.

– Under miljonprogrammet byggde man stora anläggningsliknande bostadsområden i ett svep. A 7-området har vi planerat mer småskaligt vad gäller kvartersstorlekarna. Fler mindre kvarter med fler byggherrar skapar större variation, säger Christian Hegardt.

Artikelbild

| Förskolan Törnekvior får plats för 100 barn.

En trend från 70-talet som har kommit tillbaka är att bygga hus med loftgång. På A 7-området får flera kvarter hus med den utformningen.

– Det är ett effektivt sätt att bygga eftersom man slipper många invändiga trapphus, men det är viktigt att tänka igenom utformningen av loftgångar, säger Christan Hegardt.

Artikelbild

| Arkeologer. Innan man börjar bygga måste marken undersökas av arkeologer.

Lika viktigt som gaturummet och gårdsmiljöerna är den park som löper centralt genom A 7-området. Från varje kvarter ska de boende enkelt kunna nå grönområdet, som till en del planeras som en lekpark.

Ännu återstår några kvarter att förbereda. Vid Follingboväg ska ett mindre kvarter, Furiren, bebyggas med radhus. Innanför det kvarteret ska två kvarter med villatomter skapas. Det innebär att A 7-området får en blandning av bostadsrätter, hyresrätter och villor.

– Det finns en politisk samsyn i att bygga blandstad. Samtidigt kan vi konstatera att det är svårt att få exploatörerna att satsa på lokaler i bottenvåningarna som skulle kunna ge ytterligare liv åt gaturummet, säger Christian Hegardt.

Efter A 7-området kan stadsplanerarna börja snegla mot Visborgsområdet.

– Där är förutsättningarna annorlunda. Visborg har redan många arbetsplatser och planeringen måste utgå ifrån hur man kan integrera dem med boende och service på ett bra sätt, säger Christian Hegardt.