Krönika I VM-bubblan. Det mystiska krusbäret. Billig militärövning. Ungdomars stress. Besvikna vänstersossar.

Dags!

Förmiddag, fortfarande klädd i morgonrock, frukostdisken odiskad, trädgårdslandet ovattnat, krönikan knappt påbörjad, cykeldäcken färskpumpade, den gulblå matchtröjan nytvättad...

VM i fotboll startar denna afton, torsdag, med matchen Ryssland-Saudiarabien. Två länder med, minst sagt, tvivelaktiga styrelsesätt, diktatoriska ledare och brist på mänskliga rättigheter. Därför önskar jag att inget av lagen vinner och att båda länderna slås ut redan i grundspelet. Så när jag om några timmar cyklar upp till den lokala matcharenan Fiket vet jag vad jag ska tippa.

0-0. Det resultatet gör mest skada.

Trädgården vet inte riktigt hur den ska bete sig. Tidigt sådda purjolöken har nog gett upp, av de nya jordgubbsplantorna blir det ingenting, inte heller lök, dill minimalt och de svarta vinbären räcker kanske till en deciliter gelé.

Däremot mycket äpplen, gott om bigarråer, ståtlig majs, lovande midsommarpotatis och gurka och göra saltgurka av. Och så mysteriet med krusbären. Fortfarande helt gröna, oätbara. Utom ett bär. Mörkrött, moget, välsmakande.

Ur led är tiden, eller är allt som det ska vara?

Länge trodde jag att jag var helt ensam om att kritisera den militära upprustningen av Gotland, miljardrullningarna och skrämselhickan för Putin och Ryssland.

I början fick jag mycket ”stryk” och blev kallad både det ena och det andra. ”Putinkramare”, ”Naiv dumskalle” och naturligtvis också ”Kommunist”. Men allt fler hör nu av sig och tycker som jag. Men de vill inte bli citerade med namn . LL skriver: ”Jag vill bara att du ska veta att du inte är ensam om att tycka det är vansinnigt att satsa så många miljarder på ett försvar som inte behövs. Men det är känsligt att vara kritisk på Gotland, inte bara mot militären, så jag har valt att tiga. Men än en gång, du är inte ensam”.

I dag hyllar jag regionen, som vågar säga nej till försvarets önskan om att få övningsskjuta under 220 dagar på Tofta skjutfält. Regionen vill minska antalet skjutdagar och begränsa bullret till max 90 decibel.

Ett förslag:

Gör som vi när jag gjorde min värnplikt på dåvarande I 18. Man hade levererat på tok för lite ammunition till en manöver i Tofta, så när vi övade anfall och försvar fick båda sidorna istället skrika Pang! Pang! Pang!

Inte många decibel och väldigt mycket billigare.

Rubrik på förstasidan i fredagens GT: Ökande stress går ner i åldrarna.

Vilket politiskt parti gör ungdomens hälsa till en valfråga?

Kalle Lind i tidningen ETC:

”Dagens besvikna, avhoppande vänstersossar påminner om barn till alkoholister, som aldrig slutar hoppas men som gång på gång får inse att flaskan/makten är viktigare än barnet/idealen”.

Nu går jag in i ”bubblan”.

64 VM-matcher!

bison.gotland@telia.com