ANNA WENNBLADS KRÖNIKA (GA) Det händer att jag får syn på en annons eller inbjudan till att delta i ett arrangemang som heter något med TJEJ. Det kan vara girls night på en restaurang eller i en butik. Det kan vara tjejmilen eller tjejruset eller tjejresa med typ Gry Forssell. Det kan vara en helt vanlig middag hemma hos en helt vanlig vän med helt vanliga gäster, förutom att det just denna kväll är en TJEJMIDDAG.

Jag blir omedelbart provocerad. Det är givetvis löjligt av mig. Folk får ju göra precis vad de vill.

Men jag kan inte låta bli att grubbla över det här fenomenet. Jag är av kvinnligt kön och ingår automatiskt i målgruppen. Vad är det jag förväntas lockas av? Vad är det andra lockas av? Och vad är det som gör mig så provocerad?

Mitt största problem är de attribut och aktiviteter som jag förväntas bli sugen på. Ett gratis glas bubbel, till exempel. Mörk choklad. Rosa ballonger och matchande nagellack. I värsta fall en ung manlig artist med hundvalpsblick. Känns det inte lite billigt? Känns det inte som att det verkar vara himla enkelt att få oss på fall?

Här kan det vara på sin plats att bedyra att jag inte är emot vare sig nagellack eller bubbel (även om jag personligen föredrar en iskall öl). Jag har garderoben full av klänningar och skulle inte tacka nej till vare sig manikyr eller pedikyr. Men det här är ju små saker, detaljer, inte vad vi är? Vi är ju så mycket mer? Vi läser ju böcker? Tränar innebandy? Intresserar oss för migrationspolitiken? Vad är det som säger att vi vill bli förknippade med bubbel och ballonger?

Ja, okej, tjejen i blått därborta. Jag hör dig. Du tycker att det är jättehärligt med tjejkvällar och du förstår inte vad jag menar. Du känner dig inte kränkt av att någon bjuder på bubbel och ballonger. Och visst. Kränkt är ett starkt ord. Jag förväntar mig inte att du ska känna dig kränkt. Men lite, typ, indignerad? Lite sur över att någon tror att du är så här enkel, att du består av de här beståndsdelarna, att du lockas av det här bara för att du är kvinna?

Föreställ dig en grabbkväll på din lokala restaurang. Eller att din kollega åker på organiserad killresa. Känns det mysigt? Fräscht? Eller känns det som att du vill kontakta berörda myndigheter?

Jag tror inte att vi mår bra av kill- och tjejarrangemang. Det beror på att alla våra fördomar kommer fram i ljuset. Såhär är killar och såhär är tjejer och så göra vi när vi tvätta våra kläder. Det är obehagligt att befinna sig inne i gruppen och det är obehagligt att betrakta den utifrån. Jag föreslår att vi lägger ner. Jag lovar att det kommer att kännas bättre. Och i gengäld lovar jag att hitta betydligt mer allvarliga företeelser att bli provocerad av i framtiden.