Logga in
Logga ut

Någonstans måste vi dra gränsen

I helgen kommer återigen nazister att marschera på gator och torg. I Göteborg ska öppet nazistiska NMR demonstrera.

De gör detta med stöd i den svenska grundlagen.

Jag, och många andra, undrar instinktivt hur det ens kan vara tillåtet, varför polisen inte stoppar dem, hur många bevis som behövs på att nazisterna uppmanar till väpnad kamp och därmed borde klassas som någon slags terrororganisation.

Men så enkelt är det naturligtvis inte. Det är sällan det när lagar ska tolkas. Rätten att organisera sig och demonstrera finns i vår grundlag. Yttrandefriheten. En grundlag som är hjärtat i vår demokrati. Det hjälper inte ens att det finns en lag mot hets mot folkgrupp, eftersom man inte kan ingripa innan ett brott har begåtts.

Det finns inget som heter ”förberedelse till hets mot folkgrupp”.

Polisen kan neka tillstånd bara med stöd i ordningslagen, alltså om man tror att det finns en överhängande risk för att den allmänna ordningen kommer att störas. Men samma polis är satt att upprätthålla denna ordning, och ju bättre de är på sitt jobb desto mindre blir risken att en demonstration spårar ur. Ergo: den kan inte förbjudas.

Det här kan man, som tänkande människa med normala värderingar, bryta ihop över.

Och jag tror nog att lagstiftarna gör det också, även om de aldrig skulle erkänna den saken. För om man förbjuder den ena, ska man då förbjuda även den andra?

Men därmed sagt att det inte går. I Tyskland har man skarpa lagar som begränsar nazismen, och ingen skulle komma på tanken att kalla Tyskland något annat än ett fint och demokratiskt europeiskt land.

Sverige är också ett av de länder som undertecknat FN:s konvention mot alla former av rasdiskriminering. I denna står att vi ska "förbjuda organisationer och organiserad och annan propaganda, som främjar och uppmanar till rasdiskriminering, samt förklara deltagande i dylika organisationer eller dylik verksamhet som en brottslig handling straffbar enligt lag".

Problemet är att denna underskrift inte är något värd när den ställs mot grundlagen.

Jag tycker inte att vi kan fortsätta ducka och hänvisa till snåriga juridiska fallgropar. En grundlag kan ändras och anpassas. Även om arbetet är svårt och mödosamt måste vi ta tag i detta och en gång för alla förbjuda dessa nazistiska organisationer som förespråkar död och blod, och som varje gång de sticker fram sitt fula tryne bidrar till att normalisera det som varit onormalt.

Att stå upp för vår demokrati betyder inte att vi måste tillåta precis allt. Någonstans har vi ett ansvar att dra gränsen.

Geabs varumärke raseras nu

Just i dag tror jag inte att det finns något annat bolag på Gotland som är mer kritiserat än Geab.

De senaste totalavbrotten har helt gjort slut på gotlänningarnas tålamod. Internet och sociala medier översvämmas av arga kommentarer, näringslivet rasar, industrin använder ord som "katastrof" och det går inte ens att uppskatta vad detta kostar i kronor och ören för oss som lever och verkar här.

De senaste åren har Geab jobbat målmedvetet för att stärka sitt varumärke. Man jobbar aktivt med sponsring av främst barn- och ungdomsidrott, man tar en plats i olika nätverk, gnetar på i både uppförsbacke och motvind.

Ett extremt otacksamt jobb, för Geab har samtidigt höjt elnätsavgiften de senaste åren med mellan 30 och 50 procent, en höjning som bolaget motiverar med nödvändiga underhåll av elnätet. För en villakund med 25 ampere och 20 000 kwh om året motsvarar det en ökad kostnad med 3700 kronor.

Den motiveringen är inte helt lätt att köpa. Om man i år investerar 180 miljoner kronor med en avskrivningstid på 40 år blir kostnaden för detta bara 4.5 miljoner om året... Men storägaren Vattenfall har avkastningskrav, och gotlänningarna får notan.

Men vi har inget att välja på. Elbolagen har monopol på elnätet, och vi har bara att finna oss i detta och betala. Vilket gotlänningarna också har gjort, om än med visst knot och gnäll.

Nu när totalavbrotten avlöser varandra och när kostnaderna för detta hamnar på privatpersoner och företag samtidigt som Geab fortsätter att ta skyhögt betalt för sina tjänster tycks det som att måttet är rågat. Kraven på kompensation är många.

Det lär ingen ha något för, det finns inget i avtalet som säger att Geab måste kompensera sina kunder för den här typen av avbrott. Missnöjet växer, Geabs varumärke har nått ett all time-low, men i slutändan har vi inget annat att göra än att knyta näven i fickan och fortsätta betala våra fakturor.

 

Långt utanför min bekvämlighetszon

Hur ofta gör du saker du inte kan? Som verkligen utmanar dig?

Ju äldre jag blir, desto mer sällan kliver jag utanför min bekvämlighetszon.

Det är bara så det är antar jag. Det rullar på. Man gör det man kan, och det finns inte riktigt tid och ork att prova nya saker hela tiden.

Men de där gångerna jag gör det, det blir nästan alltid med en känsla av tillfredsställelse. Och flera viktiga erfarenheter.

Förra året blev jag övertalad att gå en kurs för att bli fotbollsdomare. Jag har spelat fotboll i 37 år och brukar halvt på skoj och halvt på allvar säga att jag dömt varje match jag spelat.

Men att verkligen vara den som bestämmer och inte bara en störig mittback som skriker offside så fort det slås en passning på defensiv planhalva, det är något helt annat.

Det är svårt. Utmanande, Ställer höga krav. Och det är väldigt utvecklande på alla sätt.

Grunderna är ju enkla, två lag som vill vinna, elva på varje sida.

Men varje match är unik. Du kan inte förutse hur spelarna kommer att agera i vissa situationer. Och gränserna och reglerna är ju till för att testas, eftersom jag själv emellanåt spelade på gränsen förstår jag de spelare som alltid ligger där i närheten av att bli avblåsta och varnade.

Det är en chanstagning och en del av spelet. Men så svårt för en domare att på en tiondels sekund fatta beslutet, blåsa, och sedan omedelbart kunna stå upp för domslutet.

Jag är långt utanför min bekvämlighetszon, och jag lär mig nya saker varje match trots att jag har 37 års erfarenhet.

Så. Om du är en sån som jag, som ibland har svårt att hitta nya saker och tenderar att fastna i ditt invanda mönster, ta tag i det. I alla fall en gång. Gör något oväntat.

Det värsta som kan hända är ju att du bara kommer fram till att du inte ska göra om det.

Och i bästa fall har du fått ett helt nytt intresse.

Hjältarna som ordnar saker på landet

STENKYRKA Många är de som kämpar och sliter och ordnar saker utanför Visby, för att skapa upplevelser och evenemang som gör Gotland till en fantastisk plats att besöka.

I Visby, det är bara att erkänna, där har arrangörer mycket gratis. Besökarna kommer dit förr eller senare oavsett vad, eftersom Visby är Visby och har en ringmur och allt det där.

Men de små orterna på landet, det är inga självklara besöksmål.

I lördags åkte jag till Stenkyrka, en tämligen sömnig socken som jag sällan har någon anledning att besöka i annat syfte än att döma fotboll på Gullbjerge IP.

Mina förväntningar var nog inte särskilt högt ställda inför festivalen Monsters of Rauk. Men visst, man måste ge saker en chans.

Och nu är det bara att lyfta på kepsen. Vilket alldeles utomordentligt trevligt arrangemang! Allt från entrén till scenen, området, hamburgarna, ordningsvakterna, ljudet (LJUDET! Har varit på många många festsivaler men det här var något i särsklass) höll yppersta klass.

Där ser man vad det lokala engagemanget kan göra. För det var naturligtvis inte bara intitiativtagaren Marcus Edmark som jobbade hårt den här kvällen. 

Vad gäller själva konceptet så är det genialiskt. En festival med bara tributeband. Alla väldigt väl förberedda, och med i vissa fall helt löjligt hög musikalisk klass. Några av öns absolut finaste musiker på scen, och alla går in för det med allvar, ingen slarvar bort det för att det "bara" är en tributefestival på skoj.

Och dessutom gästartister hela vägen från Trollhättan (Metal Warriors - Manowar) och Norge (Painkiller - Judas Priest).

Jag säger respekt.

Destructed Appetite

Förresten. En enda sak var sådär, om jag ska vara ärlig. Att tälta på en gammal majsåker är inte optimalt. Ställ alla husbilar och husvagnar där nästa år, och låt de som inte har några sängar få marken utan stenbumlingar...

Därför kan du inte läsa allt gratis

”Om ni tycker att detta är viktig borde ni låsa upp så att alla kan läsa”.

”Ni är giriga”.

”Helagotland tycker att vi alla kan drunkna eftersom de har låst artikeln”.

Det här är några kommentarer från vår Facebooksida den här sommaren, och det handlar om att vi har en betalmodell som gör att alla inte kan läsa allt vi gör gratis.

Jag trodde att den här debatten var död, men det är den uppenbarligen inte. Det finns en känsla hos vissa att allt på internet ska vara gratis, och så även de artiklar som vi producerar.

Det är drygt ett år sedan vi införde vår betalmodell. Det är en så kallad frekvensmodell där vi ger bort ett antal artiklar gratis under en rullande 30-dagarsperiod.

Vissa artiklar väljer vi också att hårdlåsa, vilket innebär att det är omöjligt att läsa dem om man inte är betalande prenumerant. Om man prenumenerar på papperstidningarna GA eller GT så har man naturligtvis tillgång till allt material på Helagotland.se

Den kritik vi får handlar oftast om att man inte kan läsa blåljusartiklar om exempelvis bränder eller olyckor eftersom man tycker att detta är av allmänintresse.

Så här resonerar jag kring det:

  • Så kallade VMA-händelser är alltid upplåsta och tillgängliga för alla. VMA betyder Viktigt Meddelande till Allmänheten, och där har vi som nyhetsförmedlare ett ansvar att se till att så många som möjligt kan nås av informationen.
  • Stora strömavbrott är alltid upplåsta. Det är inte alltid VMA-status på detta, men vi anser att påverkan på människors liv är så pass stor att vi måste hjälpa till att sprida informationen.
  • Bränder är inte per automatik upplåsta. Men om en brand hotar fastigheter eller infrastruktur låser vi upp, liksom om räddningstjänsten inte får branden under kontroll inom rimlig tid.
  • Detsamma gäller olyckor. Om en länsväg blir avstängd under en längre tid låser vi upp för att ge människor möjlighet att dela artikeln och hjälpa varandra att undvika köer och att vara i vägen för räddningspersonal.

Allt annat är låst, eller frekvenslåst.

Anledningen till det är självklar. Det kostar pengar att producera lokal journalistik, och vi anser att det vi gör är värt att betala för.

Väldigt få företag ger bort sina produkter gratis.

Och vad beträffar anklagelserna om att vi skulle vara giriga så tar jag lätt på dem. Att bli digital kund hos oss kostar en krona första månaden, sedan 99 kronor i månaden. Det är alltså lite drygt vad en starköl kostar på krogen, eller ungefär samma som en hämtpizza.

 

Därför stänger vi kommentarsforumet

Många nyhetssajter har valt att stänga sina kommentarsforum de senaste åren.

Helagotland.se har stretat emot. Vi har haft den anonyma kommentarsmöjligheten öppen eftersom vi ansett att den tillfört saker till debatten, och varit en möjlighet för våra läsare att ge reaktioner på det vi skriver om.

Men nu stänger även vi vårt forum.

Debatten är i och med det inte död, den förs bara i andra kanaler.

Vår Facebooksida har blivit en viktigare plattform för diskussion, och där skriver man också under eget namn.

Kommentarsforumet på Helagotland.se har gradvis tappat sitt värde och sin betydelse. I dag är det en handfull personer som kommenterar, och inte sällan urartar diskussionerna i rent trams och pajkastning.

För oss är detta tidsödande att efterhandsmoderera och om jag ska vara helt ärlig här så känns det emellanåt fullständigt meningslöst att gå igenom kommentar efter kommentar helt utan substans eller mening.

Eventuella nya kommentatorer skräms bort av tonläget och bristen på respekt.

Vi har helt enkelt bättre saker att sysselsätta oss med.

Men, som sagt, debatten och diskussionen lever vidare på andra plattformar.

Med det sagt så är detta att man nu tvingas skriva under eget namn knappast en garant för en balanserad diskussion, vilket vi tyvärr ser dagliga exempel på i sociala medier.

Men förutsättningarna är åtminstone bättre, även om vi emellanåt även får moderera och stänga av användare på vår Facebooksida.

Nu finns även möjligheten att följa oss via Messenger!

Följ oss gärna där, och få våra nyheter direkt i ditt flöde!

Den här bloggen kommer handla om aktuella nyhetshändelser. Och en del om inte särskilt aktuella händelser. Dagsformen avgör. Hör gärna av er!


Bor: Vibble


Yrke: Redaktionschef på helagotland.se


Intressen: Spelar fotboll i IFK Visby, seglar tvåmänning, thaiboxas och försöker i största allmänhet få tillvaron att bli en dräglig plats att befinna sig i.


Motto: If you have five dollars and Chuck Norris has five dollars, Chuck Norris has more money than you.

Bloggare

Krönikörer